Du hade allt du behövde materiellt. Mat på bordet, ett tak över huvudet, kläder i garderoben. Men något saknades ändå. En tom känsla följde dig trots framgångar. Du är långt ifrån ensam. Många vuxna barn till känslomässigt omogna föräldrar beskriver exakt detta en grundläggande ensamhet som ingen kunde förklara. Psykologen Lindsay C. Gibson har skrivit en bok om detta ämne som nyligen kom ut på svenska. Hon hjälper läsare att förstå sitt arv utan att skuldbelägga sina föräldrar.
Hur emotionell omognad formar ditt vuxenliv
En emotionellt omogen förälder är fysiskt närvarande men känslomässigt frånvarande. De tröstar inte när du är ledsen. De frågar inte hur du mår. De löser inte dina problem istället förväntar de sig att du löser deras. Detta skapar långsiktiga effekter. Du kämpar med låg självkänsla utan att veta varför. Du tar andras beteenden personligt. Du löser gärna andras problem före dina egna (vilket är helt förståligt när du är uppväxt så).
Många blir högfungerande utåt men bryter ihop inåt. Du lyckas i skolan, jobbet, livet. Men relationer känns komplicerade. Du vet inte hur man pratar om känslor. Du undviker konflikter eller exploserar över småsaker. Denna utgångspunkt är ingen skuldbeläggning det handlar om att se klart vad som hände.
Vad kännetecknar en emotionellt omogen förälder
Egocentrism är det första tecknet. Föräldern fokuserar på sina egna behov. Brist på empati är det andra de förstår inte din värld. Oförmåga att trösta är det tredje. När du behövde lugn fick du kritik istället. När du behövde närvaro fick du avvisning. Ett barn tolkar detta som: Jag är inte värd tid och uppmärksamhet.
Vägen mot läkning börjar med att se klart
Gibson presenterar konkreta första steg. Acceptera dina föräldrar som de är, inte som du ville att de skulle vara. De gjorde sitt bästa med de verktyg de hade. Det betyder inte att du måste acceptera skadebeteende det betyder att du slutar förvänta dig något annat av dem.
Ta inte andras beteenden personligt. När din förälder är kall eller kritisk handlar det om deras mognad, inte din värde. Du kan sätta gränser utan hat.
Börja bygga din egen emotionell mognad. Skriv dagbok om din uppväxt. Vad saknde du? Hur påverkar det dig idag? Sök terapi om du kan. Börja säga nej utan dåligt samvete.
Läkning är möjlig utan att bryta kontakten helt (många tror att man måste välja på allt eller inget). Du kan hålla en relation med dina föräldrar medan du skyddar dig själv. Prioritera dina egna behov. Du är värd det.
Artikeln har genererats med hjälp av AI-verktyg. Hjälp Karins blogg bli bättre genom att rapportera fel.
